En högre grad av samverkan – en högre nöjdhet.

Under 2020 genomfördes en kartläggning av Region Hallands nämndsekreterares syn på regionens samverkansarbete och deras kännedom om den Halländska Överenskommelsen (HÖK). Överenskommelsen är känd bland de nämndsekreterare som svarat. Men det är svårt att utläsa om kunskapen kring HÖK innebär att nämndsekreteraren vet att HÖK finns, eller om hen också känner till dess innehåll.

Synen på samverkans värde verkar spegla hur djupgående samverkan som finns.

Nämndsekreterarnas bild av hur existerande samverkan fungerar är splittrad. En högre grad av samverkan tycks innebära en något högre nöjdhet med samverkan. Det kan särskilt ses om nämndsekreterarnas svar sorteras utifrån vilket av Region Hallands ”ben” (hälso- och sjukvård eller regional utveckling) nämndsekreteraren arbetar i. Där är graden av samverkan och nöjdheten högre inom regional utveckling än inom hälso- och sjukvården.

Områden med utvecklingspotential

En nämndsekreterare bedömde att samverkan med idéburna fungerade dåligt (två på den femgratida skalan). Samma person önskar att arbetet med de idéburna kunde bedrivas mer fokuserat och med en större vikt på medskapandeprocesser. Sekreterarens svar visar ett exempel på ett samarbete som tycks bedrivas utan tydliga ramar. För att ett samarbete ska fungera väl är det viktigt att alla parter upplever att deras tid och engagemang tas tillvara. Ett samarbete där det inte finns några tydliga ramar, eller där den ena parten har konstruerat ramarna själv, tenderar att sakna mottagare och mandat att använda sig av utkomsten från samverkan. Arbetet med att stärka brukarinflytandet kan förhoppningsvis leda till att rollfördelningen och förutsättningarna blir både mer tydliga och genomgående.

Slutsatser

  • Kartläggningen utgår från en liten grupp. Därför ska resultaten ses som indikatorer som bör undersökas närmare.
  • Det finns en god kännedom om den Halländska Överenskommelsen hos nämndsekreterarna på Region Halland.
  • Relationen mellan idéburen och offentlig sektor når fler inom personalen än de som har samverkan som en del av sina arbetsuppgifter.
  • Användandet av samverkan skiljer sig inom Region Halland.
  • De nämnder med högre grad av samverkan tenderar att ha en nämndsekreterare som  är mer nöjd med samverkan än de vars nämnder har en mer sporadisk eller låg grad av samverkan.
  • De riktade insatserna för att stärka brukar/patientinflytandet visar att Region Halland har bedömt att den samverkansformen behöver stärkas.
  • Idéburna aktörers samverkan med Hälso- och sjukvårdssidan och den regionala utvecklingssidan skiljer sig åt eftersom Regionens verksamheter grundar sig på olika relationer mellan Region och medborgare och har olika syften.
  • Insatser för att stärka förutsättningar för god samverkan handlar om tid och kunskap. Ett medvetet arbete som präglas av öppenhet och långsiktighet, där man tänkt efter före torde underlätta.

Läs hela kartläggningen här.