Idéburen sektor och coronakrisen

Under sommaren har flera rapporter om hur lokala, regionala och nationella idéburna organisationer drabbats av krisen kommit. Rapporternas olika teman visar att det är svårt att berätta en berättelse om krisens följder.

Ökad förståelse för sitt värde

Ersta Sköndal Bräcke Högskola har samlat in underlag från idéburen sektor sedan i april. Underlaget ligger till grund för en antologi om civilsamhället i coronakrisen, som publiceras i Socialmedicinsk tidskrift i november. Ett preliminärt resultat visar att krisen medfört att allt fler organisationer har ökat sin egen förståelse för sitt uppdrag. Ett flertal nationella aktörer vittnar exempelvis om att deras fokus länge har legat på ekonomi och att skapa en allt mer professionell organisation. Fokuset på överlevnad och legitimitet har på inget sätt undanskuffat medvetenheten om sitt uppdrag och värde, men det har gjort det svårare att koncentrera sig på sin ändamålsparagraf.

Samtidigt rapporterar regionala och lokala organisationer att förståelsen för deras uppdrag har ökat hos den regionala och lokala politiken. Flyktingkrisen 2015 ledde till att fler fick upp ögonen för idéburen verksamhet. Men till skillnad från 2015 är många oroliga för att en lågkonjunktur kommer minska de ekonomiska stöden samtidigt som behoven ökar. Johan von Essen är professor i livsåskådningsvetenskap på Ersta Sköndal Bräcke Högskola och har tittat på hur krisen kan påverka långsiktiga trender i idéburen sektor. Han menar att en situation där aktörers uppdrag värdesätts men inte finansieras kan snabba på utvecklingen till ett mer typiskt europeiskt civilsamhälle. Där ligger tyngdpunkten på frivilliginsatser, privata donationer och välgörenhet. Det skulle leda till att den svenska idéburna sektorn förändras i sina grundvalar.

Temanumret av Socialmedicinsk tidskrift kommer ta upp fler aspekter.
Håll utkik i november.